Personliga verktyg

Intersektionalitet

Aktipedia

Hoppa till: navigering, sök

Intersektionalitet bör inte ses som en övergripande teori, utan snarare som ett analytiskt hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella.[1] Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet och etnicitet, t.ex.[2] Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier (som kön, etnicitet, sexualitet och klass) för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar. Det kategorierlla perspektivet (där kön, etnicitet/"ras" och klass är kategorier) är central och kommer från föregångaren och sociologen Charles Tilly som menade på att det inte är existensen av kategorier i sig som är "problemet" utan när det uppstår hierarkier mellan dem.

En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och Black Feminism. Viktiga författare och teoretiker är exempelvis Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Karl Marx, Charles Tilly och Judith Butler.Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (t ex ”icke-vit etnicitet”, ”transsexualitet” eller ”arbetarklass”) produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma t ex ”vithet”, ”heterosexualitet” eller ”överklass” som identitetskategorier.[3] Begreppet användes först inom den antirasistiska feminismen i Nordamerika och har fått stor spridning såväl i den akademiska forskningen som i den politik|politiska debatten om diskriminering även i Sverige.

Exempelvis ses kvinnor aldrig enbart som kvinnor eftersom könsmaktsordningen – lika lite som etnicitet, sexualitet eller klasstillhörighet – inte räcker för att förklara hur ojämlikhet uppstår och hur makt utövas. Maktordningar kan inte rangordnas, ingen maktordning står över någon annan och det finns maktordningar inom varje maktordning. Klassförtrycket ses alltså inte som viktigare eller mer grundläggande än t.ex. könsförtryck eller rasism. Flera aspekter, som kön, etnicitet, religion ålder, klass och sexuell läggning spelar alla in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor. Bourdieus teori om de tre olika formerna av kapital; ekonomiska, social och human, används i vissa analyser av makt och maktstrukturer. I första hand är det underordning som etnicitet, kön och klass skapar vars samverkan intersektionaliteten analyserar och påvisar. Analyser av makt på både strukturell, institutionell och individuell nivå står i centrum och olika identitetspositioneringar och möjlighet till maktutövning som individ och kollektiv i dessa olika nivåer i samhället. Dessa maktmöjligheter kan fixeras till en rad olika positioner som inte kan fixeras till ensidiga strukturer och det är i intersektionen mellan dessa positioner som individuella strategier är möjliga. Relationen subjekt-struktur är varken deterministisk eller endimensionell. [4]

Se också

Fotnoter

  1. ↑ Dahl, Ulrika, 2005, "Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör". Från hatbrott och homofobi till heteronormativetet och intersektionalitet - En kunskapsinventering och situering av forskning. Stockholm, Forum för levande historia, s 21-22
  2. ↑ De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, 2005, Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Malmö, Liber, s. 9-10
  3. ↑ Dahl, Ulrika, 2005, "Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör". Från hatbrott och homofobi till heteronormativetet och intersektionalitet - En kunskapsinventering och situering av forskning. Stockholm, Forum för levande historia, s 21-22
  4. ↑ Lundahl, M., 2006, Från genus till sexuell och etnisk skillnad. I Lennerhed, Lena, 2006, Från Sapfo till cyborg – idéer om kön och sexualitet i historien, Södertälje, Gidlunds, s. 201-229
Den här artikeln är hämtad från http://aktipedia.org/index.php/Intersektionalitet